Man kan lugnt säga att det har hänt lite grejer sen senast alltså..  ibland undrar jag ens varför jag har kvar den här bloggen men sen kommer det tillfällen då man vill skriva av sig lite så varför inte liksom :)

Idag är det Augusti, och sen sist jag skrev så har det hänt en hel del.. jag ska vara ärlig jag var tvungen att läsa mitt förra inlgg för jag kom inte alls ihåg vad det var jag skrev.. (a)  men nu har jag mer koll på läget och kan nu med STOOOOOR GLÄÄÄDJE tala om att jag inte sitter hemma och klättrar på väggarna längre haha ^^ det förändrades ganska snabbt där i början på mars då jag skulle till Arbetsförmedlingen för att.. ja.. presentera mig själv eller vad jag ska kalla det.. ni vet det där vanliga, jag är intresserad av det och det och jag skulle vilja jobba med det och det och bla bla bla.. och jaa.. jag tyckte det gick väldigt bra, sen när det är typ tio minuter kvar tills jag ska gå så berättar dom att det finns en massageutbildning..  anpassad för personer med funktionsnedsättning..
jag fick tre dagar på mig att fundera om jag skulle haka på eller inte
Det går inte att beskriva hur jag kände.. jag var så himla kluven.. snacka om beslutsångest verkligen..
jag hade ju nyligen slutat gymnasiet och alltid sagt att nej jag vill inte sätta mig vid skolbänken igen jag vill ut och göra annat men samtidigt så kändes det lockande med den här utblidningen.. 43 veckor lång, färdiganpassad och målet är att bli ceritfierad massör inom klassisk svensk massage..
Det är nog tack vare pappa som jag sitter här nu.. han pushade på lite extra än de andra och när han säger vad han tycker då säger han det rakt uppochner och det ligger alltid något i det han säger.. eller ja.. oftast iaf ;)

Så här sitter jag nu, i mitt hotellrum! ;) Bor mitt i centrum och har typ 2 minuters promenad till plugget och ytterligre 3 minuter till själva stadskärnan här i Uppsala .. lyxigt värre ^^
Jag har lyckats klara proven för att bli friskvårdsmassör vilket jag är jätteglad över :)  det var en tuff resa dit men det var värt det...
Nu har höstterminen startat och det är dags för ännu en tuff resa till nästa mål, att bli certifierad massör...
något säger mig att det kommer bli bra, jag kommer fixa detta... men samtidigt kan man inte undgå känslan man har i bakhuvudet som säger "tänk om något går snett"
Men man ska alltid blicka frammåt eller hur? .. det som har skett kan man inte ändra på, spelar roll hur mycket man vill det..  så det är ingen meining med att spendera tid på att bry sig om det.. det enda man kan göra är att ta åt sig och ändra på sig.. om det nu finns något som behövs ändras såklart :)

Jag ska avsluta detta inlägg med att säga att jag har många bra vänner som står bakom mig.. och för att inte tala om familjen och släkten..   så hur många gånger jag än har klagat eller deppat.. you name it... så spelar det ingen roll för ibland måste det går ner för att sen kunna gå upp..  :)  ngt som jag alltid bär med mig!

puss&kram