21:28:44
Början
Hej på er!
Jag har fått idén att börja skriva här igen. Jag har inte gjort det på ett tag för det har ärligt talat skrämt mig att gå in på blogg.se igen. Jag visste inte om jag skulle klara att orientera m ig runt på sidan nu utan syn och med bara skärmläsären.
Men jag har bestämt mig för att göra ett försök. : )
Man måste ju prova för att veta riktigt säkert!
Jag vill börja skriva här igen av många orsaker.
Jag tycker det är kul. Det ger mig någonstans att bara ösa ur mig allt jag bär på inombords. Jag vill bevisa att det faktiskt fungerar ändå. Mest för mig själv än för andra.
Folk kanske kan få uppfattningen att jag söker uppmärksamhet och medlidande. Men det kan ni lika gärna sudda ut. Jag har inte bett om uppmärksamhet, peppande ord och medlidande. Men de pepp, tips och stött jag får från folk värderar jag väldigt högt! <3
Det får mig att inte känna mig ensam. För det är just den känslan som oftast uppstår i mitt inre. Ensamhet.
Det spelar ingen roll. Jag kan vara omringad av massa folk men ändå känna mig ensam i mitt mörker. Just för att jag inte ser längre. Jag kan inte se hur jag ser ut i håret på mornarna. Inte heller om kläderna jag har matchar, listan fortsätter.
Man är liksom omsluten i sitt eget mörker, och då menar jag inte psykiskt, det är svart! oavsett om jag blundar eller tittar så är det ibland svart. Och då är det bara fantasin jag har kvar. Jag får höra beskrivningar och kan på så sätt skapa mig en bild i huvudet.
Men jag vill/kan inte säga att jag är HELT blind idag. För ibland ser jag faktiskt. Som nu exempelvis. Okej, jag har väl x24 förstorat än normalt men jag kan i alla fall se bokstaven jag trycker fram på skärmen. Men vrider jag på huvudet så ser jag inte vad det är för papper som ligger bredvid mig. Förstår ni? Vissa saker ser man och vissa saker inte.
Samtidigt är det enklare att säga ”blind” istället för gravt synskadad. För behandlar du mig som blind då missar jag ingenting och så behöver du inte gissa på vad det är jag ser och vad det är jag inte ser.
Äh, jag skulle kunna skriva en hel bok om det där. Det är så olika.
Men jag vill på denna blogg dela med mig. Den som vill får läsa och den som inte vill är abslut inte tvingad! Ni får göra precis som ni vill.
Det finns gamla inlägg på denna blogg från gymnasietiden men det gör inte mig något. Jag har riktiga nostalgiminnen när jag läser dom. : )
Så. Vi börjar såhär. Så nu sätter jag punkt för detta inlägg och ska börja på mitt nästa!
Jag vill gärna dela med mig av vad jag gjort idag! : )